TRAMS I USA

Efter vad som kan ha varit det bästa lovet någonsin är jag tillbaka i min lägenhet i San Diego. Lite jobbigt att lämna trygga Sverige, något som mannen bredvid mig på planet måste ha förstått då han såg mig gråta till tre filmer under flygturen. Under sista filmen frågar han försiktigt: "Darling, are you alright?" och jag lite ovetandes om vad jag egentligen suttit och hållt på med de senaste 7 timmarna (glömde bort att jag var bland folk, skärmen på sätet framför och mina nya hörlurar skapade the ultimate movie experience) svarar jag: "my cat just died". För jag kände liksom att jag var tvungen att ha någon berättigat skäl och sen mådde jag så dåligt att jag ljugit men det var för sent att ta tillbaka det så jag fick leva med min lögn. Innan vi går av planet säger mannen "A tip, get yourself a new cat and you'll forget all about the last one". Shit tänkte jag, killen har ju ingen aning. För alla er som träffat Billy, han glömmer man aldrig.

Punch line: Bestämde mig att jag aldrig skulle ljuga igen var väl vad jag ville få fram med den historien.

När jag idag gick för att fylla min kyl med något ätbart insåg jag hur fint det är här, något som gick mig lite förbi förra terminen. Att det sen precis när jag fyllt på pengar på min amerikanska mobil ringer i den ökade känslan av välbefinnande ännu mer. Så nu efter att ha blivit tagen ut på stan för restaurangbesök (vi åt hamburgare) med Madde och Kaya är jag glad att vara tillbaka. Vi planerade många äventyr och om bara hälften av dem slår in är jag nöjd.

Hej svej, denna termin blir det ingen spanska så mindre holas a mis chicas helt enkelt!



Middag på flygplatsen i New York med min väska. Bra sällskap, sådär tyst som man vill ha det. Och lite vin på det för att lugna nerverna.